Min blogg

Del 2 - Barnakuten

Från Oxbacken åkte vi förbi McDonalds, jag ville vara välförberedd med mat i kroppen utifall det skulle bli lång väntan, så vi passade även på att köpa kvällsmat åt sambon och dottern, lite lyx får det vara en dag som igår.

Efter det åkte vi hem, lämnade av dotter, sambo och mat innan jag och sonen åkte vidare mot sjukhuset. Ganska snart blev det dags för temp, vikt och påfyllning av febernedsättande. Hon passade även på att sätta dit en kisspåse, och jag blev nöjd över att de skulle gå igenom den lille ordentligt.

Medans vi väntade på en läkare så försökte jag få sonen att sova lite, och såg till att han fick lite mer vatten i sig, nu var det ju ändå över tolv timmar sedan han senast åt något.

Läkaren hade vi träffat tidigare, när den lille rosslade så i november. Han kändes betydligt säkrare än den virriga läkaren på Oxbacken. Började med öronen, och nej, där var det inget speciellt, så den självklara öroninflammationen var nu ett minne blott. Halsen såg bra ut och han hade inte några konstiga ljud på lungorna, så hittills fanns det inget som förklarade den höga febern. Rent allmänt så verkade han för dålig för att ha något enkelt, men var för pigg för att vara riktigt allvarligt sjuk, det var ju skönt att höra åtminstone!

Påsen plockades av och det var dags att kolla om det fanns något där som talade om vad felet var. Provet var negativt, men då det var massa annat krafs i urinet så blev det misstänkt urinvägsinfektion, så det blev en odling på urinet som vi får svar på på förmodligen fredag eller måndag.

Så var vi äntligen färdiga på akuten, men eftersom akuten hade slut på medicinen han skulle ha, så var vi tvungna att åka förbi apoteket för att han skulle kunna få första dosen redan igår kväll.

Behöver jag påpeka att ingen på akuten någonsin sa ett ord om att han var gul? :-)